Ankan i Thailand

Jag hade egentligen inte tänkt skriva ngt mer medans vi flyger, men efter detta, åh jag bara måste försöka förklara! Jag sitter på fönsterplatsen i flyget. Har försökt sova sedan jag skrev sist, somnade väl kanske 20min i sträck eller ngt. Denniz sitter jämte mig och han har haft myror i hela kroppen, han fyllde 11 igår så det är väl förlåtligt. Men om man har ngn brevid sig som sitter och skruvar på sig hela tiden, är det ganska svårt att sova. Jag gav upp tanken om att sov för ca en kvart sedan. Istället satte jag mig och stirrade rakt framför mig ett tag. Jaha, kl är bara halv 7, *suck* då är det ganska många timmar kvar. Jag vände mig mot fönstret i hopp om att se ngn stad eller liknande. Först är det helt svart ute bara. Jag lutar mig närmare, sätter upp händerna för att skydda mot ljuset innefår planet, varpå jag börjar se lite stjärnor. ”Fint”, tänker jag. Jag kryper ihop på stolen och drar ner den vita ”rullgardinen” en bit för fönstret. Plötsligt ser jag fler stjärnor. Självklart vill jag se allt ÄNNU tydligare, så jag drar upp filten ovanför huvudet så att det täcker mig och fönstret helt från ljus. Då, DÅ ser jag plötsligt himlen på riktigt. Det är stjärnor, hela himlen badar av stjärnor. Inte bara några små tydliga, utan ÖVERALLT! Långt ner ser jag små städer här och var. Så börjar vi svänga, vi sänger kraftigt, så att planet lutar, och så att jag bara ser stjärnorna. WOW, jag är helt mållös. Det är stjärnor överallt, runt om mig. Jag har aldrig skådat något så vackert. Tänk hur det är att flyga planet när det är så här vakert, att sitta längst fram vid spakarna och ha ett stort fönster att bara titta på himlen. Vilken vy det måste vara! Vi svänger under mer än bara några sekunder, så jag får en chans att verkligen se vårt himlavalv. Jag bara gapar, det är.. det är.. helt otroligt. Små och stora ljuspunkter blandade, myllrar över hela vår himel. Det är så mörkt, det svartaste och mörkaste, samtidigt som allt badar i ljus. Precis när planet börjar räta upp sig igen, men medans jag fortfarande har stjärnor som täcker hela mitt fönster, då faller plötsligt en stjärna, och jag, jag drar ett djupt andetag, ser på himlen och Önskar.